Ja, åter igen har bloggen fått lida lite men vi har varit sjuka, både jag och Sabina har legat i 40 graders feber och vi har inte riktigt återhämtat oss känner jag. Sen sover vi så dåligt då Sabina vaknar hela tiden… Jag är sjukt trött och det är nu jag börjar inse att man inte orkar hur mkt som helst.
Min inspiration har även varit lite off men den hoppas jag kommer tillbaka snart…
Även många tankar de senaste dagarna efter en händelse här i området i måndags.
Fick ett sms utav våra vänner längre bort att ett parhus inte långt ifrån stod i lågor… Tankarna som man får då och känslan i magen… Usch, jag önskar ingen att få uppleva detta och vi vart genast så oroliga.. Vi såg lågorna ifrån vårat innan ens brandkåren kommit och sen vart det fullt pådrag… Det man först oroar sig i ett sånt läge är att man hoppas att de som bor i husen hunnit ur. Vi bor i ett väldigt trevligt område och många känner många så innan vi fick veta exakt vilket hus det var och vilka som var drabbade var vi extra oroliga. Sambon har ju bott här sedan han var liten så hans mamma visste ju direkt vem som bodde i ena huset som brann…
Jag fick ganska snart veta att alla kommit ut oskadda vilket var skönt men sååå fruktansvärt att det inte går att beskriva. Husen brann så kraftigt och det var så overkligt på något vis. När Cornelia skulle lägga sig strax efter vi sett detta och en massa brandbilar så kom ju alla frågor och hon blev vådligt ledsen… Hon började oroa sig för dem som bodde där och undrade om vårt hus skulle kunna börja brinna. Sambon fick prata med henne om detta och hon lugnade ner sig och kunde till slut somna.
Jag hade riktigt svårt att somna den natten.. Satt uppe halva natten och när jag gick o la mig runt ett såg jag fortfarande brandbilar köra förbi.
Något jag vart så frustrerad över var att när husen börjat brinna och bara en kort stund efter kom de så mkt folk till området… sjukt många bilar körde ner på vår gata och jag har aldrig upplevt så många bilar, det var köer och när utryckningsfordonen försökte komma ner hit så fastnade de på grund av alla bilar… Jag vart så arg så skrev på en Facebook grupp att de som var nyfikna skulle sluta köra ner hit och även visa hänsyn till de drabbade. Man undrar ju ibland vad folk tänker med, har de inget vett? Efter ett tag fick polisen faktiskt stänga av vägen här och den var nog avstängd till sent på natten. Inte ens boende fick köra ner.
På morgonen så höll de fortf på men hade allt under kontroll vilket var skönt. Cornelia frågade direkt på morgonen när hon vaknade om husen som brann och kom ner från sitt rum med en teckning hon gjort. Hon hade ritat husen som brann, en brandbil som släckte elden.. Rök från husen som brann, vårat hus en bit ifrån och ett halsband. Halsbandet skulle brandmännen få för att de var så duktiga sa hon. Barn är helt fantastiska när något händer. Detta är ju ett bra sätt att bearbeta för dem.
Vi gick ju förbi husen på väg till dagis, vilket vi gör varje dag annars oxå. Det var så hemskt att se men nu några dagar efter känns de lite bättre i magen.. Det knyter sig verkligen när jag tänker på detta. Har pratat med ena paret som bodde i ett av husen som brann och man är så glad att de är oskadda. Detta är verkligen en av mina största fasor att vårt hus ska börja brinna och nu när det var så nära och ett sånt hus som vi bor i blev det så obehagligt på nåt vis. Inatt drömde jag att de börjat brinna där igen och att de sedan var några ungdomar som satt på vår altan o rökte och hade satt för nån gardin för att vi inte skulle se dem och sen såg jag massa rök… usch…
Vi vet inte orsaken om branden för dessa hus än men oavsett så vill jag påminna er alla som läser att dra ut mobilladdare när de inte laddar mobiler, släcka ljus, ha bra larm, kolla brandvarnare att de funkar och att ni har brandsläckare eller brandfiltar. Det finns så mkt man kan göra för att förhindra men såklart kan man ju inte skydda sig ifrån allt men en tanke bara som jag vill dela med mig. Det kan gå så fort.
En annan grej är oxå om ni själva ser någon olycka, tänk på att varken stå i vägen, fota eller filma det som händer. Viktigast av allt är att se om personer i nöd behöver hjälp annars tycker jag man ska hålla sig borta.
Ta hand om er alla!
