Graviduppdatering vecka 38
Jag som tyckte tiden gick så sakta och att vi var så långt borta ifrån April… Men snart är vi där och idag går jag in i vecka 39! Helt sjukt.. Jag fattar inte vart de senaste veckorna tagit vägen och jag har varit så less på detta, att ha så ont som jag har.
Har hela tiden känt att denna graviditet inte varit en dans på rosor och att jag inte känt mig alls vacker denna gång… Men så igår kände jag hur det bara lös om mig.. Knäppt att säga, men just då känd jag att NU vill jag njuta, för detta är sista gången och nu kan hon ju verkligen komma när som helst. Kommer jag sakna detta trots allt? Det enda jag kommer sakna är de små stunder som jag till exempel kände igår. Att få känna sig vacker som gravid och tycka att magen är mysig… Dock har jag nog bara känt de ett par ggr denna gång, men jag får leva på det och ändå uppskatta vad kvinnokroppen kan göra.
Under vecka 38 så har jag haft extremt mkt sammandragningar och senaste nätterna vaknat utav det, även dessa förvärkar som kommer allt mer och känns mer. Lillasyster har även bökat rejält i magen att jag ibland trott att hon tänkt ta sig ut, haha! Förra helgen kände jag en helt annorlunda känsla, något som gjorde mer ont i mage mm och jag var sååå trött och ville bara sova, men sen vart just det bättre.
I tisdags var jag hos barnmorskan, troligtvis det sista besöket om jag inte går över tiden denna gång. Där pratade vi lite snabbt om hur jag kände inför förlossningen och hur jag tänkt mig. Jag har, och gör ju fortfarande, känt mig väldigt nervös då jag gillar att ha kontrollen, och det har jag ju inte nu. Vi har ju ingen aning om NÄR bebis vill komma, hur det kommer starta eller hur det kommer gå. Det är nog det som skrämmer mig mest. Men som jag sagt så blir det som det blir.
När min barnmorska skulle lyssna på hjärtljudet fick vi vänta lite då jag hade såna sammandragningar att hela magen låg snett och var stenhård. Efter en stund så kunde vi lyssna och hjärtat slog som vanligt, så fint med samma slag, 140. SF måttet var 35 och hon följer fortfarande sin kurva bra. Hon gissade på att bebis kommer väga runt 3,5-3,6 när hon kommer och det tror jag med.. Men vi får se. 🙂 Hon låg fortfarande med huvudet neråt och hade börjat lägga sig mer fast men räknades fortfarande som ruckbar.
Enligt min app så väger bebis nu nästan 3,2 och är ca 48 cm lång. Graviditeten beräknas nu som fullgången och nu ökar bebis bara snabbt i vikt.
Cornelia frågade igår, när kommer hon? Förstår att Cornelia tycker detta tagit långt tid, men vilket tålamod och vilken storasyster hon kommer att bli. Hon är inte ens fem år och försöker ta hand om mig. Då hon haft feber i början på veckan har hon varit lite hängig och sovit dåligt, men kommer in till oss på natten och sa till mig en natt: Bara du inte är sjuk mamma så är allt bra. Alltså, hur söt kan man vara? Hon bryr sig mer om andra än sig själv.
Vi har förresten pratat lite mer om namn under denna vecka då inget är bestämt och det känns skönt att ända inte stå helt utan. Men att vi har förslag och får se vad som passar när hon föds.
Nu får vi se hur många dagar vi har kvar, men till BF är det endast 13 dagar till BF och jag gissar fortf på att hon kommer innan. Har förresten börjat skriva lite på förlossningsbrevet men är inte klar än, så under påsken ska den bli klar så den kan läggas i BB-väskan. 🙂
Har förresten gjort mina fransar under denna vecka så det e klart o förhoppningsvis sitter kvar. Jag känner mig alltid så mkt piggare med fransar o under en förlossning är man ju lagom sliten ändå så varför inte vara lite fin iaf? 🙂 Sen har min navel försvunnit helt eller vad säger man.. den sticker ut och det har aldrig hänt innan. Med Cornelia blev det inte så här mkt så jag e ju mkt större nu. Har vanligtvis väldigt djup navel så att den är helt borta känns jättekonstigt! Haha!
