Teresiainspirerar

Att vara gravid när man inte är det…

Jag är såååå trött på folk som kommer fram och grattar en för bebisen i magen och önskar mig lycka till!

Jag har många ggr fått frågan om jag är gravid sedan länge tillbaka men på bara de senaste månaderna har folk flugit fram och påpekat min ”graviditet” flera flera gånger…

Har en gammal granne som kom fram till mig, tittade noga på min mage och sa: ska ni ha en till? Vad roligt!
– Nej sa jag det ska vi inte sa jag och brydde mig inte mer om det förutom att hon ifrågasatte om det inte var dags snart igen.
– Det bestämmer väl inte hon… Efter det tittar hon på min mage VARJE gång hon träffar på mig. Oftast är det på mitt jobb.
Jag känner mig så obekväm när hon kommer in och stirrar och bara väntar på samma fråga igen..

En annan kund till mig (en stammis som vi alla numer är väldigt trötta på) sa till mig dagen efter vi kom hem från Thailand: Jag ser att du ska ha en till!? Jag svarade henne med nej det är för mycket semestermat. Ojdå förlåt fick jag till svar. Jag sa att jag har Cornelia på 2,5 och vill njuta av henne så det räcker så. Då utbrast hon att det väl var dags för en till snart då. Kunde inte låta bli att säga att det kanske inte var läge just nu och att det är långt kvar innan jag skaffar en till.. Förstår inte hur folk ska lägga sig i.
Senare samma dag säger en annan kund till mig när hon ska gå: Lycka till med bebisen!
Va? Sa jag. – Ja ska du inte ha bebis? Jag kände att det inte alls var kul längre, svarade snabbt nej det är verkligen ingen bebis i min mage… Hon skämdes en del och gick därifrån fort som tusan.

Idag hände det igen…
En kund ville ha en bok om hur man blir till som man kan läsa för barn. Jag sa att jag kunde kolla om vi hade något sånt då hon säger – Ja du har väl precis läst något sånt ser jag..
Jag blev tyvärr stum och ville bara att hon skulle gå… Önskade att jag dock stått på mig och svarat med något som fick henne verkligen att skämmas.

Under flera år har jag fått höra detta och i början har jag bara skrattat åt det men nu är det långt ifrån roligt! Jag ser väl bara tjock ut men hur kan folk bara påpeka en graviditet till folk de inte känner. Och nu ännu oftare.. 🙁

Här ser jag dock gravid ut när jag sitter ner då klänningen var för tight under brösten och allt sätter sig på magen på mig. När jag står upp är det inte alls samma syn.

Tänk om man inte kan få barn? Man kanske kämpat länge men att det inte går. Tänk om man inte vill ha fler barn. Det finns så många olika anledningar till att att man inte ger just denna kommentar till folk, även kommentarer om att det kanske är dags snart. Folk kan ta illa upp och man bör tänka sig för innan, just denna person som får frågan kanske mår dåligt av att vara kraftig och tar väldigt illa upp för detta. Jag blir helt ärligt väldigt ledsen.

Just nu strömmar mitt instagramflöde av massa gravidmagar och nyfödda bebisar och det är så mysigt att se men även jobbigt. Jag längtar verkligen till om det skulle bli något syskon i framtiden men det ska även fungera just då i livet. Det är mycket som ska klaffa. Det är inte bara att skaffa hur som helst. Jag vill inte ha någon dom tjatar på mig att det bör sättas igång med ett syskon till Cornelia eller att jag ser gravid ut.

Jag älskade att vara gravid och kan verkligen sakna det men jag vill inte bli förknippad av att vara det.

Här väntade jag Cornelia. Ena bilden från några månader innan hon föddes och den andra från några dagar innan.

Så nej – jag är inte gravid nu eller nästa vecka, jag är bara kraftig.

När jag var liten och ända fram till tjugo års ålder var jag väldigt smal. Jag var otroligt sjuk som liten och stannade i växten och även svårt att gå upp, trots att jag åt väldigt mycket. Jag älskar mat, har alltid älskat mat! Hade inte folk sett det hade de nog trott jag hade anorexia för det vara bara ben av mig. Det var oxå jobbigt att vara för smal.
Eftersom jag vägde runt 40-42 kilo som tonåring fick jag hjälp med att gå upp i vikt och dricka tre energidrycker per dag. Tre olika smaker som smakade såååå äckligt!

Minns inte hur länge jag fick tvinga mig i dessa men dem hjälpte. Jag gick upp flera kilo och kände mig mer bekväm. Efter det har jag bara gått upp… Jag har fortf smala armar och ben men det mesta lägger sig runt magen och ryggen.

Nog om detta – oavsett om man är för smal eller för kraftig så hoppas jag man kan slippa kommentarer från andra och för er som har åsikter, tänk ett steg före hur det kan påverka personen i fråga.

Godnatt på er alla fina!