VECKA 24
Skulle egentligen skrivit redan i fredags men orken fanns inte riktigt där då jag haft väldigt ont i flera dagar med min foglossning.
Graviditetsvecka 24 gick fort men med många blandade känslor.
Började veckan med lite julfirande hemma hos oss med sambons familj och jag tyckte inte bebis rörde sig så jättemkt, så det var rätt lugnt. Har ju haft en fruktansvärd hosta men med hostmedicin kunde jag äntligen få lite mer sömn på nätterna. Dags att jobba igen efter några dagars sjuskrivning och när jag var på jobbet kände jag mig fortfarande seg i kroppen och något jag inte alls tänkt mig hände… Gick på toaletten och ser att jag hade blödigt och blir genast rädd.. Tänker att det är nåt fel och ringer genast min barnmorska som försöker lugna mig med att det kan vara ett blodkärl som spruckit då man är så känslig när man är gravid. Blodet var ju mer rosa än rött så jag skulle avvakta. Om jag inte fick någon smärta eller började blöda mer färskt blod så skulle det inte vara någon fara.
Självklart oroade jag mig några dagar men det försvann helt dagen efter och sen kände jag lillasysters rörelser mer och mer.. När jag låg ner kunde jag även se hur magen hoppade när hon rörde sig och det var magiskt och så mysigt att äntligen få uppleva det.
Dock fick hade jag bara mer och mer ont i ryggen, orkeslös i mina ben och på kvällarna orkade jag knappt stå upp. Min ork vart helt borta och jag kände mig orolig hur jag skulle orka hela dagarna på jobbet. Jag fick inte ens upp mina ben i sängen för att de gjorde så ont så till slut bokade jag en tid hos min husläkare. I torsdags fick jag träffa henne som tyckte jag borde ha ett sittande jobb just nu då jag inte klarar av detta stående och gående mkt till. Hon sjukskrev mig från i fredags på 100% och det var nog tur det då jag känt mig sämre i kroppen.
Jag trivs såå bra på mitt jobb och kommer sakna mina arbetskamrater så mkt och alla barnen men måste nu tänka på mig själv och min kropp. Det är inte värt att ha så ont som jag har och jag blir ju inte lättare… Hade aldrig dessa problem med Cornelia men alla graviditeter är ju olika.
Jag har iallafall inte behövt stressa inför julen vilket är bra. Nu är jag i vecka 25 och tiden bara springer iväg. 🙂 Vi längtar så mkt efter lillasyster!
